Jagad om natten.
Allt kommer ikapp. Ihopkuren på golvet med favoritlåten spelades ligger jag. Med för hög puls och svartnande ögon och tankar i huvudet som "kommer jag dö nu?". Rädd som ett barn för allt som finns omkring mig. Tillslut tystnar musiken och jag varken ser eller hör. Allt jag behöver är dig. Du som lugnar mig. Men vart är du som ska krama om mig och säga att allt kommer bli bra? Du finns inte längre. Jag känner inte igen dig längre och du kan inte hjälpa mig. Människan du blivit är inte den jag en gång lärde känna. Vart på vägen hit blev jag sånhär?
Jag saknar dig.