Jag blir så fruktansvärt trött på mig själv, att jag alltid ska jaga det bättre. Jag antar det är så vi människor fungerar, att aldrig bli nöjda och bara söka söka söka efter framgång.. "Såfort jag har dendär lägenheten, den vikten eller det jobbet kommer mitt liv vara fulländat" men gör det en lyckligare? För när man har nått sina mål strävar man bara efter mer.
Jag är så trött på att hela tiden jaga. Det handlar om småsaker, som dyker upp i vardagen. Som ångesten jag får varje gång jag äter dedär chipsen, träningen jag skippade, något jag inte gjorde helhjärtat på jobbet, disken jag struntade i, att jag aldrig hälsade på farmor, kompisen jag aldrig smsade och frågade hur det var eller pengarna jag aldrig la undan denna månad heller. Listan kan göras lång.
Jag är så himla trött på att jaga saker jag måste hinna med. För jag lägger mig aldrig någonsin och tänker: herregud vad saker jag hann med idag. Utan det finns alltid någonting mer jag borde hunnit med.
Jag vill bara ha mer och mer och att dygnet ska ha fler timmar och att jag utnyttjar varenda minut. Stressen gör att jag bara hamnar i soffan med ångest och istället för att faktiskt ta tag i att diska som möjligtvis tar tjugo minuter ligger jag och beklagar mig i trettio.
Jag vet inte hur jag ska lösa problemet men jag måste försöka ta vara på det jag har och självklart ska man ha mål för att drivas framåt. Men ibland måste man stanna upp, se sig om var man står i livet och hur bra mitt liv är jämförelse med så många andra. Men det är svårt att inte ta saker för givet.
