Tystnad.
Har intagit soffläge efter två veckor av intenstivt jobb. Helgen är välkommen med öppna armar och ikväll är det enbart jag och min katt. Vi kramas och vi myser och hon är den enda som förstår mig och låter mig få tänka ordentligt när det behövs. Vilket det behövs ikväll, ikväll snurrar tusentals tankar och jag orkar inte ens fokusera på det. Jag önskar jag vore som alla andra.
Min mamma känner mig.