Det viktiga är inte vem som ger dig den dyraste presenten, ger dig flest smickrande ord, håller om dig inför sina kompisar eller säger du är som vackrast när man är som mest ofixad, smsa gonatt och skriva att hon är finare än solen på himlen. Vad har det för betydelse? För att kunna skryta vilken fantastisk pojkvän man har? Det handlar om en tävling i slutändan och här ligger jag och är så
jävla trött på det. Självklart vill man bli uppskattad, det har jag aldrig nekat. Men det är inte det som är huvudsyftet. Jag har sett så många bloggar, "listor" m.m om hur en kille ska vara och behandla sin tjej. Det är inte klokt. Hur ska vi tjejer behandla våra pojkvänner då? Just idag känner jag såhär, och imorgon kanske helt annorlunda, men just nu är jag trött på det. På alla tävlingar i alla sammanhang.
Vem som kan träna hårdast, äta minst godis, ha finaste kroppen, ha pojkvännen som gör allt, shoppa mest och ha det mest bekymmerfria livet. DET FINNS INTE.
Det som egentligen betyder något är hur man förstår varandra. Att man lyssnar, förstår vad den andra pratar om. Ibland tror jag inte man känner varandra för även om man sagt en sak flera gånger verkar inte personen i fråga förstå. Man borde vara mer tacksam för den familj, vänner och partner som förstår. Som lyssnar, som bryr sig och vill veta hur det går. Härromdagen insåg jag det, innan har jag inte tittat. Jag ser bästa vänner, förhållanden och familjer dagligen som inte förstår. Det finns inte någon där ute som vet vad jag tänker, vad jag känner eller vad jag vill.
Jag har tusentals saker jag behöver få ur mig, men som aldrig kommer bli sagda. För jag vill berätta det för någon som lyssnar. Som förstår och inte dömmer mig. Men jag är så himla rädd...
