llouisejensens.blogg.se

 

 

 

Jag är uppe i varv av lycka som sticker i kroppen. Bokade för fem minuter sen en sista minuten till Göteborg som går om en timme från Hallsberg. Så nu ska jag dit på en helgs mini-semester. Pappa kör mig strax till Halsberg där ett direkt tåg går. Ska hälsa på världens bästa farbror litegrann och ha skoj! Behöver det verkligen.

 

 

 

Sedan sist har allt varit toppen och botten. Tårar har runnit och jag har hatat mig själv. Så ovanligt. Nej jag är en ledsen fläck på världskartan och jag hoppas på muntrare tider. För i veckan har jag ätit tacos och varit i Karlstad för shopping. Resluterade i noll inköpta plagg. Besviken på utbudet må jag säga.

Nu strax ska jag cykla iväg för ett Crosstraining pass med Rebecca som skaffat gymkort, ska även inviga mina nya träningskläder. Blir mycket roligare och träna med fina träningskläder. Och jag har köpt rosa!!! Som jag längtat efter rosa träningskläder.
Idag ska jag även på kalas direkt efter träning och sedan vidare hem för städ och raka benen. Ska ligga i min nybäddade säng och bara ha det allmänt bra med min katt. Längtar som en tok. Imorgon fyller även min fantastiska pappa år, ska försöka hinna baka ikväll också till honom. Mycket att göra idag då klockan redan är så pass mycket. Dygnet behöver fler timmar.

Utan internet igen, i snart två veckors tid. Så nu har min pappa hjälpt mig att dra en sladd så jag kan ha internet. Känns meningslöst att ha nätverkskabel till min laptop men vad gör man inte? För nu har jag fått nog!

 

Under veckan har jag fått för mig att börja banta, utan framgång. Ska försöka köra lite hårdare denna vecka, vet att det inte syns direkt. Men man vill ju ha lite reslutat så ivrig som man är, så man ser att man inte kämpar i onödan.

 

Jag har även färgat bort mitt röda hår, känns helt sjukt ovant och jag saknar redan det röda. Men har fått fina komplimanger att det är finare nu. Trots att jag inte är klar ännu. Jag har fått flera komentarer som säger "Du ser så mycket snällare ut nu!" Och det är positivt, jag vill se snäll ut och jag vill vara snäll.

 

Jag har även hunnit bränna lite pengar på Marieberg med Emina, mestadels hon som vanligt. Men jag köpte två nya träningsoutfitar, hårprodukter, en röd topp(!) samt födelsedagspresenter till Rebecca. Ja jag köpte en röd topp, den fina var tusen gånger finare men som jag längtat till att bära färgade kläder så var jag tvungen. Kanske kan lyckas komma ur min skepnad jag bär. Jag är verkligen svart som natten.

 

Har även hunnit med en utgång, Medina var i Karlskoga på Statt. Stod längst fram och det var skoj. Kvällen blev inte som räknat men det kommer flera gånger. Antar jag? Ska försöka att lägga lite alkoholen på hyllan. För att nå resultat med träningen samt inte lägga så mycket pengar på det. Ska kanske till Göteborg nästa helg, så efter det blir det inget mer på ett tag hade jag tänkt.

 

Och idag fyller även bästa Rebecca 19år, stort grattis! ♡

 

Här sitter jag som varje skolflicka (oj är ju ej det längre), med droppande hår som jag inte ens vridit ur för jag kände stressen för att se i Idol. Har inte följt det sedan jag gick på mellanstadiet så ska försöka följa det iår. Förväntansfull!!

Idag tog jag lite kompledigt från jobbet och har legat i sängen i stort sett hela dagen, har varit så underbart. Kramat på min katt och lyssnat på musik. Ibland behövs det också. Sen blev det ett träningspass, Easyline med Emina. Kämpar för 2014. Måste vara ute i tid.

Lyssnar på min favorit-låt. Så bra, så perfekt utvalda ord och så träffar den direkt där den ska.

 

Täntke informera varför jag valde att göra min blogg i svart-vit. (Ja det finns en baktanke).

För jag är svart-vit. Antingen är jag glad, eller så är jag ledsen. Jag älskar eller hatar. Så småningom ska jag försöka få in lite färg på min blogg, i takten som även jag förändras till att se annat än rätt och fel. Min blogg ska vara jag och ingen annan. Min vän sa en gång: "Förändra dig inte, du ska vara svart-vit. Det är på så vis som du är speciell." Kanske han har rätt, men även jag vill ju vara som alla er andra.

 

Humöret fall hastigt till något sämre dagen jag lovade att ta ikapp här på bloggen. Så jag stängde av datorn. Idag är det inte mycket bättre, men vad gör man inte för att kämpa för att må bra? Jag gör allt jag kan för att vara stark. Under veckan som varit har jag jobbat hela veckan samt helgen med en ledig tid i mitten av veckan. Då passade jag på att shoppa med en främling (?). För mig ja, för henne nej. Mycket invecklat men även så skoj (enligt mig). Hoppas jag stöter på denna fina tös någon mer gång. Förrutom henne har jag umgåts med bästa Emina två gånger och vi har tränat och ätit mat. Bra kombo? Ja faktiskt, då vi ätit sallad på nya salladsbaren i Karlskoga och Taco utan bröd.

I övrigt har jag inte mycket mer att säga då humöret är uselt, jag mår inte bra och vill inte dela med mig av negativ energi. 

 

Jag sitter i min soffa med alla lampor släkta och ett sprakande värmeljus som låter som en brasa. Jag vilar mina fötter på bordet bredvid ljuset och försöker njuta. Jag har på glad musik, Isak Strand vs. TOE men det gör ingen nytta. Vilket jag inbillar mig. Glad musik är ju till för att göra människor glada när de är som ledsnast. Jag är trött på ledsen musik med djupa texter som bara drar ner än i djupet om kvällarna. Jag är stolt över mig själv som väljer glad musik när jag vill gråta, vilket jag vet att de flesta människor inte gör. På så vis känner jag mig stark.

Jag har en jobb helg framför mig och jag borde lägga mig, men jag är alldeles för pigg. Så har värmt en kopp te på spisen och laddar upp för bokläsning inatt. Ska först ta igen lite här på bloggen tänkte jag.

I helgen var jag ledig och jag spenderade min lördag-kväll med min lossas-farbror. Vi drack, vi pratade, vi var apå Harrys, spelade bort lite pengar på blackjack danade på statt och kastade pil på RedBrick. Det var fint och jag blev full, väldigt full. Så hela gårdagen var jag sängliggandes.

Idag börjar jag jobba halv fyra och slutar vid stängning. Men innan dess ska jag hinna med en springtur i det jag vill borde kalla höstväder men väljer ordet sen-sommar.

 

Jag hade stängt av motorn och satt med händerna på ratten med huvudet lutandes mot nackstödet. Inuti mitt huvud skrek dom:
"Vad har du gjort?"

Jag förstod vad de menade och jag ångrade mig, tårarna rann ner från mina kinder och bildade blöta fläckar på din gråa huvtröja. Jag bärde den med stolthet, kanske för sista gången. Ångesten växte inuti mig och jag kunde inte förmå mig att starta motorn för att åka därifrån. Jag hade ingen styrka kvar och allt jag ville var att få det hela ogort. Men trots mitt förvirrande tillstånd visste jag att det inte gick. Jag hatade mig själv.

Blicken fastnade på en svart skugga, en katt som satt på staketet och stirrade på mig. Man såg knappt ögonen i den bäcksvarta natten. Jag gav den en tackande blick och svalde min stolthet.

Jag orkar inte med det ständiga mörker som jagar mig, jag vill slita mig loss, springa mig fri. Men jag är aldrig tillräckligt stark eller tillräckligt snabb. Istället står det på repeat och jag vill känna av det människor kallar livet.

Besök min tumblr genom att klicka här.

Om du älskar mig
Kommer jag lämna dig
Och om du lämnar mig
Kommer jag att älska dig

Har intagit soffläge efter två veckor av intenstivt jobb. Helgen är välkommen med öppna armar och ikväll är det enbart jag och min katt. Vi kramas och vi myser och hon är den enda som förstår mig och låter mig få tänka ordentligt när det behövs. Vilket det behövs ikväll, ikväll snurrar tusentals tankar och jag orkar inte ens fokusera på det. Jag önskar jag vore som alla andra.

Mina nya böcker har kommit, weeei. Måste bara ge mig själv tid att läsa.

Gårdagen var så skön. Ledighet är det jag drömmer om. Sommaren har knappt börjat för mig och nu lider den mot sitt slut. Denna sommaren har gått så snabbt att jag inte hunnit med någonting eller ens märkt att solen lyst. Känns extremt deprimerande men tar ikapp det nästa sommar, har ju jobbat hundra procent sedan studenten. Hade velat hinna åka utomelands, shoppat i Stockholm och besöka Skåne. Men ingenting hann jag med och det gör mig oerhört besviken.

Gårdagen var som sagt skön, jag och Adam åkte till Lindesberg där vi hälsade på främlingar (iallafall för mig), där grillade vi och spelade monopol. Det var trevligt och det är alltid skoj att träffa nya människor.

 

 

 

Här sitter jag med morgonfrilla och inväntar frukost. Älskar denna morgonlyx som blivit en vana att få frukosten serverad. (Dock står jag för den jobbiga biten, diska.) Men det känner jag inte av i väntan på frukost. Igår jobbade jag i stort sett hela dagen och när jag slutade vid tio var mamma och lillasyster hos mig. Vi färgade mitt hår och jag kollade film. Senare idag ska jag till Lindesberg, kan bli skoj.

Det har varit helg och jag har jobbat, men tänkte bara sammanställa lite med några bilder. Har ätit hjärtpannkaksplättar med mitt nya plätthjärn, legat i solen med Adam och min katt samt tagit en springtur. Tog även rekord-tid trots en månads uppehåll så jag är extremt nöjd. Allt går med bara viljan.

På lördagen efter jobbet så var det bestämt att åka till Örebro för lite grillmys och kubbspelande, världens bästa Emma fyllde nämnligen år dagen efter. Hon fick en OneDirection bok av mig och innan vi visste ordet av det började regnet ösa ner. Så där satt vi under paraply medan vi blev allt mer blöta för varenda sekund som gick. Så vi beslutade oss för att ta oss hemåt, min buss gick inte fören om två timmar så jag följde med Sofia hem och Natti likaså. Så lite mysprat i trappuppgången fick det bli innan jag åkte hem. Saknade tjejer.

Här ligger jag i sängen med ångest. Svart ångest. Dagen har varit hemsk till större del och jag har legat i min säng konstant de senaste sex timmarna och inte gjort någonting. Ingenting till värde. Legat blundandes och hoppats att allt ska ta slut. Men så lätt ska det tydligen inte vara. Det ska tydligen vara ett rent helvete, förstöra fina sommarkvällar och låta mig ligga utmattad i sängen utan ork. Jag hatar det. Nu när de allra värsta tankarna försvunnit dyker nya upp. Får ångest över att jag förstört en sån fin sommarkväll, som jag aldrig kommer få tillbaka, än mindre uppleva det de närmsta veckorna. Jobbar helg och kväll i två veckor framöver. Hatar mig själv för att inte ta vara på tiden. Behöver bara en hjälpande hand vissa dagar.

Hade åtminstone en fin förmiddag, direkt efter jobbet åkte jag och Adam till Som Hemma, jag åt en clubtoast och den var god. Så pass god att det är det enda jag ätit idag. Skulle även träna idag men orken för det var alldeles för långt borta.

Du skriker, jag hör dig inte. Du skakar mig med dina händer, jag känner dig inte. Du gör allt för att väcka min uppmärksamhet, jag märker ingenting. Du vill synas och du vill höras, men det vill inte jag. Det enda jag vill är att inte känna. Jag vill vara utan känslor. Försvinner de vågor med obehag så är det värt det. Det är värt att inte känna. Att vara utan det vi kallar kärlek, närhet, värme eller lycka.

 

En dag, kanske ikväll, kanske nästa vecka eller kanske om trettiosju år. Då ska jag dela med mig. Dela med mig av det jag lärt mig i livet. Jag måste bara mogna och våga stå för vem jag är. Att blunda för idioter och leva för mig själv och ingen annan.

Vi låg nakna bland blommiga lakan och jag kände min nakna hud nudda din. Värmen från din kropp värmde mig och du pekade på ditt bröst. Jag nickade och gjorde det du ville, jag gjorde allt du bad om.

"Vet du vad det vackraste som finns är?" frågade han.

Jag funderade en stund och skakade sedan på huvudet. Han log mot mig och kramade om mig hårdare.
"Livet" sade han.

Jag tänkte efter och frågade:
"Är det för att livet ger oss varandra?"
"Ja, så livet ska vi vara rädda om. Försvinner vi försvinner allt det andra"
Jag rös av tanken, att själv försvinna medför att allt det andra kastas bort. Aldrig mer ska jag vilja dö.

Ligger i mitt nystädade ommöblerade lägenhet, det känns så skönt. Det som känns mindre skönt är att jag ska iväg på mitt första gympass på lite mindre än en månad. Det går verkligen fort att tappa allt, innan längtade jag efter träning. Nu känns det som en pina, men jag hoppas jag är tillbaka på fötter snarast. För jag tyckte om att träna och det var roligt. Fick ur alla känslor av kroppen och var inte så känsloladdad dygnet runt. Så nu ska jag försöka komma igång på riktigt, och faktiskt försöka hålla mig borta från skräpmat. För att se resultat. Tidigare gjorde jag det utan att ljuga för jag behövde det. Men om jag lyckas komma in i det igen, så kommer jag alltså gilla att försöka bli lite fit. Bara mat-biten som är så förbannat svår att hålla mig borta ifrån. Men vill man, kan man.

Har även beställt bilder från 2012, balen och studenten. Tänkte göra två separata fotoalbum så fort de kommer, jag längtar så det kliar i fingrarna. Älskar att pyssla.

Igår när jag kom hem från jobbet bestämde jag mig för att rensa min överfulla garderob. Det tog i stort sett hela dagen. Fyllde en banankartong samt tre plastpåsar med skräp. Ändå är den fortfarande överfull, jag förstår inte hur allt gick in.

På kvällen åkte jag hem till min mamma och åt grillat, där min moster från Skåne var på besök. Det var oerhört trevligt att träffa henne och umgås och det var god mat.